Arbetslinjen håller...., eller kanske inte ändå??
Fortsätter att följa debatten om vem som egentligen bär skulden för att så många nu går utan arbete. Alliansen har inte gjort det de borde, säger vissa. Alliansen kan inte rå för att en lågkonjunktur ställt till det, säger andra. Vad är rätt och vad är fel i dessa påståenden kan man undra, är det svart eller vitt eller finns det flera orsaker?
Har arbetslinjen drabbats av nåt slags virus möjligen?
Ingen av debattörerna har väl egentligen det helt förlösande svaret, oavsett vilken "sida" man står på så finns det alltid sånt som kan ifrågasättas hos var och en. Det som ändå måste betraktas som ett faktum är väl att alliansanhängarna utan förbehåll pekat på hur väl alliansens så kallade arbetslinje fungerat. Denna politik skapade massor av arbeten enligt alliansen som med näsan i vädret hävdade att "socialisternas politik ledde till massarbetslöshet medan vår politik fått människor i arbete igen". Att dessa arbeten i mångt och mycket skapades av en blixtrande högkonjunktur talades det tyst om, det var arbetslinjens förtjänst trumfade man ihärdigt i oss.
Nu står vi med en rejäl lågonjunktur på halsen vilket fått till följd att arbetslösheten återigen ligger på en nivå som borgarna under valrörelsen 2006 kallade "massarbetslöshet skapad av sossarna". Skillnaden på den nuvarande arbetslöshetsnivå är enligt alliansanhängarna att nu är det enbart lågkonjunkturen som är boven, politiken är fortfarande den rätta. Att kommunerna får stå där med sina underskott beroende på minskade skatteintäkter till följd av rådande situation bekommer inte regeringen ett skvatt. Till och med då deras egna partianhängare i kommunerna efterlyser regeringsåtgärder låtsas Reinfeldt och Borg som om det regnar (vilket det för det mesta gör också).
Bilden ljuger
Vad gör vänsterblocket då kan man undra. Tja, inte speciellt mycket, det verkar som om man bara sitter och väntar på att ordförandeskapet i EU skall ta slut, man har ju mer eller mindre lovat att inte kritisera regeringen under denna period. Att EU styr oss på många sätt är väl allmänt känt, men att man dessutom påverkar den svenska nationella politiken så tydligt kanske inte är lika uppenbart men här har vi väl ett slående bevis. Vi lägger våra svenska politiska åsiktskillnader i malpåse ett halvår för att inte sittande regering skall hamna i ofördelaktig dager i vår omvärld. Mona Sahlin verkar liksom övriga i oppositionen ha tagit en lååååång semester. Det kan lämpligen benämnas klassisk svensk flathet. Inte ens Almedalsveckan innebar några större konfrontationer utan fungerade väl mest som ett sommarkollo för partysugna politiker.
Har arbetslinjen drabbats av nåt slags virus möjligen?
Ingen av debattörerna har väl egentligen det helt förlösande svaret, oavsett vilken "sida" man står på så finns det alltid sånt som kan ifrågasättas hos var och en. Det som ändå måste betraktas som ett faktum är väl att alliansanhängarna utan förbehåll pekat på hur väl alliansens så kallade arbetslinje fungerat. Denna politik skapade massor av arbeten enligt alliansen som med näsan i vädret hävdade att "socialisternas politik ledde till massarbetslöshet medan vår politik fått människor i arbete igen". Att dessa arbeten i mångt och mycket skapades av en blixtrande högkonjunktur talades det tyst om, det var arbetslinjens förtjänst trumfade man ihärdigt i oss.
Nu står vi med en rejäl lågonjunktur på halsen vilket fått till följd att arbetslösheten återigen ligger på en nivå som borgarna under valrörelsen 2006 kallade "massarbetslöshet skapad av sossarna". Skillnaden på den nuvarande arbetslöshetsnivå är enligt alliansanhängarna att nu är det enbart lågkonjunkturen som är boven, politiken är fortfarande den rätta. Att kommunerna får stå där med sina underskott beroende på minskade skatteintäkter till följd av rådande situation bekommer inte regeringen ett skvatt. Till och med då deras egna partianhängare i kommunerna efterlyser regeringsåtgärder låtsas Reinfeldt och Borg som om det regnar (vilket det för det mesta gör också).
Bilden ljuger
Vad gör vänsterblocket då kan man undra. Tja, inte speciellt mycket, det verkar som om man bara sitter och väntar på att ordförandeskapet i EU skall ta slut, man har ju mer eller mindre lovat att inte kritisera regeringen under denna period. Att EU styr oss på många sätt är väl allmänt känt, men att man dessutom påverkar den svenska nationella politiken så tydligt kanske inte är lika uppenbart men här har vi väl ett slående bevis. Vi lägger våra svenska politiska åsiktskillnader i malpåse ett halvår för att inte sittande regering skall hamna i ofördelaktig dager i vår omvärld. Mona Sahlin verkar liksom övriga i oppositionen ha tagit en lååååång semester. Det kan lämpligen benämnas klassisk svensk flathet. Inte ens Almedalsveckan innebar några större konfrontationer utan fungerade väl mest som ett sommarkollo för partysugna politiker.
Kommentarer
Trackback
