ronson

Här kommer ett strålande bevis på olikheter. Den framodlade, förfinade, sköra, kortlivade, mångfärgade och påkostade tulpanen och den starka, tåliga, långlivade, envisa, avskydda och utstötta maskrosen.

                          
                              Tulpanerna tittar ner på maskrosorna lite överlägset

Vem av dessa som är vackrast är en bedömningsfråga, den estetiska upplevelsen är sällan svart eller vit, det är upp till betraktaren att avgöra. Däremot är det ingen tvekan om vilken av blommorna som är mest livskraftig. Den gula maskrosen behöver inte speciellt mycket för att överleva, inga speciella näringsämnen behöver tillföras, växtkraften är enorm, det finns knappast nånting som kan stoppa en maskros som bestämt sig för att ta sig upp till ljuset.

Tulpanen däremot kräver betydligt mer av sin omgivning, den behöver oftast pysslas om, vattnas och gödas lagom för att komma till sin rätt, denna sköra växt kräver alltså silkevantar av sin omgivning.

En liknande jämförelse på det mänskliga planet blir kanske fel men det går inte att undvika tanken: Den mänskliga maskrosen som växer upp under karga omständigheter blir kanske inte så stor och reslig men är ändå den som överlever av egen kraft i det långa loppet jämfört med den högväxta, förfinade och anpassade mänskliga tulpanen. Kan vara värt att tänka på i tider där maskrosor i både växtriket och det mänskliga sammanhanget riskerar att falla för lien. Då är det skönt att veta var styrkan ändå finns, maskrosor kommer alltid igen, år efter år!