ronson

"Varför bry sig, det finns väl viktigare saker att oroa sig för"!  Så brukar det låta om man har synpunkter på nånting idag. Varför bry sig egentligen, ja det är frågan? Bara för att vi har finanskris, arbetslöshet och minskade skatteintäkter så kanske man ändå skall få tillåtelse att reagera på vad vissa beskriver som triviala och oförargliga händelser. Därför tillåter jag mig att tycka till i en "oviktig" fråga. 

Att höra dåligt utan att vara hörselskadad är tydligen vanligare än man tror i dagens informationssamhälle. Numera är det nästan en regel att framförallt våra ungdomar ploppar igen öronen med hörsnäckor för att antingen lyssna på musik eller prata i telefon, ja ibland till och med samtidigt. Visserligen hör man mycket men inte alltid det man behöver höra. 

                                              
                   Det gäller att vara vaken....         Det var tryggare förr när man skrev brev....

För några månader sen hände en olycka på Lidköpings Resecentrum som kunde slutat riktigt otäckt. En ung flicka blev påkörd av tåget då hon passerade spåren men tack och lov blev det inga större skador. Banverkets utredning visar att  olyckan berodde just på problemet med "igenproppade" öron. Den påkörda flickan uppmärksammade inte tåget trots att tågföraren gav signal då hon var upptagen med sin MP3-spelare, eller mobiltelefon, och därför missade signalen. Detta var tyvärr ingen isolerad företeelse, varenda dag ser man ungdomar som är uppkopplade, men ändå bortkopplade från omvärlden genom sitt behov av att ständigt kommunicera via mobil samtidigt som man går, cyklar eller helt enkelt oavsett vad de gör. 

Mötte idag en ung tjej som troligen "jobbade" med SMS-kommunikation samtidigt som hon gående passerade Stenportsgatan. Vi gamla stofiler som fortfarande har lite av självbevarelsedriften kvar försöker med några raska steg, ja enligt oss själva i alla fall, komma över gatan. Så icke denna kommunicerande dam, hon promenerade lugnt och avslappnat diagonalt över korsningen med De la Gardievägen, fortsatte på gatan ungefär 50 meter för att till slut kliva upp på trottoaren. Att tre bilar tvingades stanna och vänta för att inte köra på henne verkade inte bekomma henne det minsta, hon gick lugn, nästan demonstrativt sakta och var helt uppslukad av sin mobiltelefon.

Kom ihåg att dessa synpunkter kommer från en 60-plussare vilket antagligen innebär att du som läser detta kommer att säga; "Varför bry sig, det finns väl viktigare saker att oroa sig för"!  Så sant som det är sagt.