Regn gör att man vaskar om i minnet
Hur lång kan en regnskur vara för att få kallas just skur? Vad är det för kriterium som gäller egentligen då SMHI pratar om regnskurar? Idag lovade (hotade med) meteorologerna kraftiga regnskurar på sina håll, regnskuren där jag befinner mig har pågått utan minsta avbrott i tre timmar och det är inte vilken skur som helst, säkert har det kommit 30 mm eller mer på den tiden. Kanske en fråga att skicka till Källbybördige TV-meteorologen Johan Sohlberg.
Johan, hur lång kan en regnskur vara...?
Sohlberg ja, träffade häromdagen min gamla barndomskamrat Björn Sohlberg (Johan är kusinbarn till Björn) som jag inte sett på fyrtio år. Bor sedan flera decennier utanför Borlänge (kan vitsigt säga att han Bor-länge) men har sen några år övertagit grannhuset till sitt föräldrahem i Källby där han påbörjat ett renoveringsarbete som skall göra huset beboeligt igen. Vi kom naturligtvis in på husets historia och pratade länge om den tidigare ägaren Källby-profilen Almgren, en potentat med långt vitt skägg som innehade allahanda samhälleliga uppdrag. Vet att han bland annat var kristidsnämndens orförande vilket självfallet gav honom oinskränkt makt över folks konsumtion under kriget och en bit in på 50-talet. För att markera sin storhet i bygden har han tillsammans med hustrun även den i särklass största gravstenen på Källby kyrkogård, det gäller att "synas" även efter sin död.
Jag minns honom speciellt som den "gamle vitskäggige gubben" som varje lördag eftermiddag klockan halv fyra kom till badhuset i Källby för den sedvanliga veckotvagningen. Med sin samhällspondus, sin speciella utstrålning och framförallt att han alltid var först på plats hade han givetvis en egen hytt i omklädningsrummet. Om nån oinvigd lyckades komma före och ta hans plats åkte dennes kläder ut fortare än kvickt då Almgren kom, ingen pardon där inte.
Eftersom mina föräldrar Karl och Gerda under många år var badmästare i badhuset var det naturligt att man som liten ibland fick hjälpta till med olika sysslor men framförallt bara finnas där för att lyssna på gubbarnas berättelser. Det var mycket nyttigt man lärde sig under de tidiga ungdomsåren som kanske inte alltid tillhörde det vi idag kallar pedagogisk inlärning men jag tror ändå det för det mesta var nyttiga lärospån.
Detta var lite blandad kompott men ändå med viss sammanhållen så kallad röd tråd.
Johan, hur lång kan en regnskur vara...?
Sohlberg ja, träffade häromdagen min gamla barndomskamrat Björn Sohlberg (Johan är kusinbarn till Björn) som jag inte sett på fyrtio år. Bor sedan flera decennier utanför Borlänge (kan vitsigt säga att han Bor-länge) men har sen några år övertagit grannhuset till sitt föräldrahem i Källby där han påbörjat ett renoveringsarbete som skall göra huset beboeligt igen. Vi kom naturligtvis in på husets historia och pratade länge om den tidigare ägaren Källby-profilen Almgren, en potentat med långt vitt skägg som innehade allahanda samhälleliga uppdrag. Vet att han bland annat var kristidsnämndens orförande vilket självfallet gav honom oinskränkt makt över folks konsumtion under kriget och en bit in på 50-talet. För att markera sin storhet i bygden har han tillsammans med hustrun även den i särklass största gravstenen på Källby kyrkogård, det gäller att "synas" även efter sin död.
Jag minns honom speciellt som den "gamle vitskäggige gubben" som varje lördag eftermiddag klockan halv fyra kom till badhuset i Källby för den sedvanliga veckotvagningen. Med sin samhällspondus, sin speciella utstrålning och framförallt att han alltid var först på plats hade han givetvis en egen hytt i omklädningsrummet. Om nån oinvigd lyckades komma före och ta hans plats åkte dennes kläder ut fortare än kvickt då Almgren kom, ingen pardon där inte.
Eftersom mina föräldrar Karl och Gerda under många år var badmästare i badhuset var det naturligt att man som liten ibland fick hjälpta till med olika sysslor men framförallt bara finnas där för att lyssna på gubbarnas berättelser. Det var mycket nyttigt man lärde sig under de tidiga ungdomsåren som kanske inte alltid tillhörde det vi idag kallar pedagogisk inlärning men jag tror ändå det för det mesta var nyttiga lärospån.
Detta var lite blandad kompott men ändå med viss sammanhållen så kallad röd tråd.
Kommentarer
Trackback
