Hoppfull hästhelg
Helgen har gått i hoppets tecken. Lidköpng Ridklubbs hopptävlingar blev som vanligt en riktigt bra tävling med många fina insatser. Själv har jag tillbringat en stor del av lördag och söndag i ridhuset och det är alltid lika spännande att se hur organisationen fungerar. Inga stora åthävor, alla vet på nåt sätt hur man skall agera, exempelvis var cafeterian stundtals som en ungdomsgård. Tjejer (och några killar?) som med liv och lust gick in för att servera alla hungriga och kaffetörstande gäster på bästa sätt, föräldrarna hade bara att leda och fördela arbetet.
Så här kan det se ut vid hemmatävling... (arkivbild)
Bara fredagens banbyggnad var en fröjd att få vara med om. 25-30 arbetsvilliga "byggare" väntade på att ridskolan skulle avsluta sista lektionen, därefter hade banbyggare Christer Kling bara att dirigera sina styrkor, det var stundtals som en myrstack där alla verkligen ville göra sitt. Banbygget var avklarat på en dryg timme, rekord tror jag mig kunna påstå!
Ett arrangemang av den här storleken bygger självklart på engagemanget från klubbens medlemmar, intresse för ridsporten eller ibland rent intresse för hästar i allmänhet. Visst behövs det ibland lite övertalning för att få några att ställa upp men ofta beror tveksamheten på att man kanske inte alltid tror sig ha den kunskap som krävs. Eter en sån här helg är jag övertygad om att de flesta som jobbat konstaterar att "oj då, det var visst inte så konstigt" och gärna gör en insats även nästa gång. Jag hoppas det är så i alla fall.
En glad Alexei Smirnov... , visserligen vid annat tillfälle men ändå...
Resultatmässigt var det väl i första hand Alexei Smirnov som lyckades försvara LRK:s färger. Tyvärr valde han att stryka sig från söndagens finalhoppning i 1.30 beroende på att ekipaget precis före honom råkade ut för en olycklig incident där en av funktionärerna blev skadad och då väntan på ambulans tog nästan en halvtimma valde han att avstå start för att slippa ladda på nytt. Förstår Alexei, inte lätt att gå in och göra bra ifrån sig i ett sånt läge.
Jag tror att alla inblandade i organisationen trots allt ser fram emot nästa utmaning, det har varit många uppskattande ord från deltagare och personer kring de tävlande.
Så här kan det se ut vid hemmatävling... (arkivbild)
Bara fredagens banbyggnad var en fröjd att få vara med om. 25-30 arbetsvilliga "byggare" väntade på att ridskolan skulle avsluta sista lektionen, därefter hade banbyggare Christer Kling bara att dirigera sina styrkor, det var stundtals som en myrstack där alla verkligen ville göra sitt. Banbygget var avklarat på en dryg timme, rekord tror jag mig kunna påstå!
Ett arrangemang av den här storleken bygger självklart på engagemanget från klubbens medlemmar, intresse för ridsporten eller ibland rent intresse för hästar i allmänhet. Visst behövs det ibland lite övertalning för att få några att ställa upp men ofta beror tveksamheten på att man kanske inte alltid tror sig ha den kunskap som krävs. Eter en sån här helg är jag övertygad om att de flesta som jobbat konstaterar att "oj då, det var visst inte så konstigt" och gärna gör en insats även nästa gång. Jag hoppas det är så i alla fall.
En glad Alexei Smirnov... , visserligen vid annat tillfälle men ändå...
Resultatmässigt var det väl i första hand Alexei Smirnov som lyckades försvara LRK:s färger. Tyvärr valde han att stryka sig från söndagens finalhoppning i 1.30 beroende på att ekipaget precis före honom råkade ut för en olycklig incident där en av funktionärerna blev skadad och då väntan på ambulans tog nästan en halvtimma valde han att avstå start för att slippa ladda på nytt. Förstår Alexei, inte lätt att gå in och göra bra ifrån sig i ett sånt läge.
Jag tror att alla inblandade i organisationen trots allt ser fram emot nästa utmaning, det har varit många uppskattande ord från deltagare och personer kring de tävlande.
Kommentarer
Trackback
