ronson

Kom ihåg 2009, ett år som kommer att gå till historien då Sveriges löntagare blev grundlurade av sina egna välbetalda representanter. Att det är IF Metall som går i spetsen för en lönesänkning för att "rädda jobben" är inget mindre än en facklig katastrof. Hur har man resonerat, eller mer specifikt, har man resonerat och tänkt till överhuvud taget? Att påatå att man förhandlat fram en överenskommelse att i tider av varsel och uppsägningar gå med på att sänka lönerna med 20% är inget annat än ett hån mot alla de som genom åren kämpat för rimliga villkor på arbetsmarknaden. Samtidigt aviserar man en höjning av a-kasseavgiften, visserligen med hjälp av regeringens regler om självfinansiering för utsatta arbetargrupper men ändå, IF Metall och nuvarande regering verkar gå hand i hand.

                                                                          
                                                            Strategin är att knäcka  

Gudarna skall veta att det inte varit en enkel resa för de fackligt företrädarna att kämpa sig till de nuvarande löne- och anställningsförhållandena för sina medlemmar. Att därför behöva se de egna representanterna så fullständigt tappa masken och falla platt till marken i en situation där man inte på något vis varit med och skapat problemen är bara att beklaga. Kan se hur de stora hökarna i arbetsgivarnas organisation Teknikföretagen gnuggar händerna över den spark i skrevet man lyckats få in på facket. Som vanligt är det ju inte herrarna och damerna i den fackliga maktens korridorer som får ont i grenen om man säger så, det är som vanligt den enskilde medlemmen som får stå med byxorna nere, mössan i hand och bocka och tacka. Precis som förr i tiden är de fackliga organisationerna (IF Metall i första hand) överkörda och kuvade, skrämda till lydnad av dåliga tider som man definitivt inte varit med om att skapa.

                                                  
                                             En styrelse med egna bonusvisioner.....????

Däremot de som kunnat påverka den världssituation som råder ser utan att rodna till att få sin del och lite till av kakan, inget tal om att sänka löner för att rädda jobben där inte. Se bara på Volvoledningens utspel, förslag till höjda bonusar för de 250 högsta cheferna för att få behålla deras ovärderliga kompetens. Att man i elfte timmen beslutade att dra tillbaka förslaget är bara patetiskt, deras inställning är fortfarande att de är ovärderliga och borde ha betydligt högre lön. Hörde styrelseordföranden uttala sig i SR och motvilligt erkände att tiden kanske inte var den rätta för en bonushöjning men att de höga cheferna fortfarande var så eftertraktade på marknaden så "tiden får utvisa hur många som försvinner". Bullshit vill jag påstå, ryggkliarna inom dessa stora organisationer hittar alltid sätt att sko sig med hjälp av varandra utan att behöva anstränga sig över hövan. Inte är de så eftertraktade heller har vi fått erfara tidigare!

Skulle kunna orda hur mycket som helst om detta men det förefaller ganska meningslöst, jag inbillar mig att de flesta som läser detta förstår hur jag tänker, däremot är det svårare att förstå hur Volvos styrelse tänkte. Ännu svårare att förstå hur IF Metall och deras högsta ledning tänker. Kanske samma där som i Volvo, ryggkliarna ser till att själva få så stor del som möjligt av en krympande kaka.