Debattera debatten, vad gäller egentligen?
Debatten debatteras för närvarande, vad är egentligen tillåtet och inte tillåtet i den offentliga debatten? Lidköpingsnytts redaktör har de senaste dagarna försök förmedla sitt budskap och sina tankar angående de enkla regler som tidningen har för oss som tycker detta är ett fantastiskt forum där vi får möjligheten att framföra våra synpunkter om det mesta. Problemet är att debattklimatet inte alltid håller den nivå som är önskvärt, inläggen kan enligt redaktören vara både kränkande och innehålla personangrepp som inte tillför debatten nåt av värde.
Hårda tag i debatten är tillåtet
Jag har skrivit om detta tidigare och gör det gärna igen, vad är det som får oss att använda ett tonläge, språkbruk och uttalanden som vi egentligen inte kan stå för? Att skicka iväg en kommentar som tillkommit i ren frustration, ett inlägg som skribenten med två minuters betänketid normalt inte skulle släppt utanför sin egen dator, det är såna inlägg som tack och lov sållas bort. Vissa väljer att kalla det för censur, jag vill hellre beteckna redaktör Smitterbergs grannlaga uppgift som ett värdefullt arbete för att hålla en acceptabel nivå på debatten. Som jag uppfattar det så har umgängestonen i samhället generellt blivit tuffare, vi använder ett språk och ett tonläge som är helt annorlunda mot för låt oss säga tio år sedan. Att kunna gömma sig bakom signaturer är också ett sätt att slippa ta ansvar vilket även detta skapar ett hårdare debattklimat.
Slå näven i bordet är väl ok
Ett tufft debattklimat är tillåtet, kravet är givetvis att alla försöker hålla sig till spelreglerna, då kan det komma ut mycket positivt från vilken debattråd som helst. Oavsett om det handlar om kommunala angelägenheter eller frågor av mer privat natur så kan det utan tvekan lyfta blicken på alla oss som läser och deltar. Vi ges möjlighet att få frågor belysta från flera håll vilket är livgivande och ger oss alla en bredare åsiktsbas. Men det krävs alltså ett visst mått av självrannsakan.
Hårda tag i debatten är tillåtet
Jag har skrivit om detta tidigare och gör det gärna igen, vad är det som får oss att använda ett tonläge, språkbruk och uttalanden som vi egentligen inte kan stå för? Att skicka iväg en kommentar som tillkommit i ren frustration, ett inlägg som skribenten med två minuters betänketid normalt inte skulle släppt utanför sin egen dator, det är såna inlägg som tack och lov sållas bort. Vissa väljer att kalla det för censur, jag vill hellre beteckna redaktör Smitterbergs grannlaga uppgift som ett värdefullt arbete för att hålla en acceptabel nivå på debatten. Som jag uppfattar det så har umgängestonen i samhället generellt blivit tuffare, vi använder ett språk och ett tonläge som är helt annorlunda mot för låt oss säga tio år sedan. Att kunna gömma sig bakom signaturer är också ett sätt att slippa ta ansvar vilket även detta skapar ett hårdare debattklimat.
Slå näven i bordet är väl ok
Ett tufft debattklimat är tillåtet, kravet är givetvis att alla försöker hålla sig till spelreglerna, då kan det komma ut mycket positivt från vilken debattråd som helst. Oavsett om det handlar om kommunala angelägenheter eller frågor av mer privat natur så kan det utan tvekan lyfta blicken på alla oss som läser och deltar. Vi ges möjlighet att få frågor belysta från flera håll vilket är livgivande och ger oss alla en bredare åsiktsbas. Men det krävs alltså ett visst mått av självrannsakan.
Kommentarer
Trackback
