Finns det nyanser på den politiska gråskalan?
Vad är svart och vad är vitt? En idiotisk fråga normalt sett men i den politiska världen har den sitt berättigande. Läste för en stund sedan i den numera högerorienterade kvällsblaskan Aftonbladets nättidning ett debattinlägg av Lena Mellin angående Juholt och Reinfeldts sommartal. Efter att ha läst igenom ett par hundra kommentarer till artikeln så är det bara att konstatera att det inte längre finns några nyanser, allt är antingen svart eller vitt.
Var befinner vi oss egentligen
Trodde en stund att debattklimatet eller rättare sagt tonen i debatten skulle mildras efter Norgeattentaten men tyvärr är det bara att konstatera att detta var ett rent önsketänkande. Visserligen kanske våra folkvalda har blivit en aning mer eftertänksamma i sina framträdanden men att anonymt kunna slänga åsikter omkring sig verkar locka fram det allra sämsta hos oss. Att inte behöva stå för sina åsikter gör att vi "vågar" lufta våra innersta ideologiska tankar eller kanske mest "vågar" kasta skit på motståndarnas sätt att tänka. Motståndare förresten, inget bra ord för en som har en annan åsikt men det är ju faktiskt så det har blivit. Nästan som att hålla på ett lag i fotboll eller hockey. Ett trist konstaterande men föga överraskande i en värld där hänsyn och omtanke håller på att raseras inom alla områden. TÄNK PÅ DIG SJÄLV OCH SKIT I ANDRA!
Vore trevligt om vi kunde få lite nyanser i den politiska gråskalan, inte bara svart eller vitt men jag har inga stora förhoppningar tyvärr.
