ronson

Att bandy är en internationellt liten sport kan ändå aldrig förta glädjen med att se en riktigt bra bandymatch. Alla vi som såg VM-finalen mellan Sverige och Ryssland, antingen på plats i Västerås eller framför tv-apparaterna kommer förhoppningsvis att se bandy igen. Att vinna över ryssarna med 6-1 är en bedrift, låt vara att siffrorna blev lite väl stora men ingen kan protestera mot det rättvisa i att Sveriges till slut stod som världsmästare.

 
                                                                    
                                          Sverige var skäret före, åtminstone sista kvarten...          

Vi fick se två lag som bjöd på bandy när den är som allra bäst, stentuffa närkamper där ingen klev åt sidan, skridskoåkningen som normalt är ryssarna starkaste vapen överglänstes emellanåt av de svenska spelarna som visade att det inte bara är Sveriges taktiska kunnande som fäller utslaget. 
  
VM-final i LIdköping 2010?
Den härliga stämningen på läktarna i Västeråshallen gör att jag ser fram emot en eventuell VM-final 2010 i Lidköpings nyinvigda Evenemangshall med fullsatta läktare och bandy av högsta märke. Sen spelar det ingen roll om bandy spelas i bara några få länder, bandyn behåller sitt grepp om den publik som förstår att uppskatta snabb lagsport. Västsvensk bandy som redan idag är stark kan komma att få ett rejält uppsving med hjälp av hallbyggen i Lidköping, Vänersborg, Trollhättan och kanske någon ytterligare kommun.

                                                    
                        Lidköpings Evenemangsarena, en investering att vara stolt över....

Som bandyälskare känns det naturligtvis oerhört fint att vintersporten, som egentligen skall bedrivas utomhus, får chansen att utvecklas med hjälp av hallar då vädergudarna bestämt att utomhusbandy inte längre är sportsligt sett möjlig. Undrar hur ishockeyn skulle sett ut om Frölunda, Förjestad eller HV71, för att tala om lag i den västra regionen, skulle spelat på uterinkar som man gjorde förr i tiden. Hockeyn flyttade inomhus för många år sedan, nu är det bandyns tur att övervinna klimatets påverkan. Varför skall det vara så kontroversiellt undrar man.

Skit samma att bandyvärlden är liten, att man inte spelar bandy på hög nivå i Holland, Danmark eller Portugal är ointressant, det gör man inte med ishockey heller om man skall vara kritisk. Därför är det väl inte sagt att Sverige och andra länder som verkligen satsar på bandy skall behöva skämmas för att sporten är internationellt liten. Att klimatet i världen förändras gör att förutsättningarna för många olika saker ändras så det är bara att försöka göra det bästa av situationen. En av dessa förändringar är att spela bandy inomhus. Finns inget som hindrar att även den omtalade bandyportföljen flyttar inomhus, den kommer även i fortsättningen att fylla sin sociala funktion även om innehållets värmande effekt inte blir den samma, men fortfarande en viktig bandyingrediens.

Trycket på gnällmånsarna ökar
Undrar till sist vad bandyns belackare och gnällmånsar i sta´n skall göra för att förta glädjen med VM-guldet? Antagligen kommer man att fortsätta kampanjen mot bandyn i allmänhet och Villa och hallbygget i synnerhet, det vill säga genom kommentarer innehållande rena floskler, osanningar, avundsjuka, ironi, okunskap, felaktiga ekonomiska analyser och presentationer, odiskutabel dumhet, ideologiska- och miljömässiga kullerbyttor, ja motstånd mot allt vad som har med bandy och evenemangshall att göra.

                                                    
                                                        Inte heller billigt för samhället.......

Vi andra som gillar sport, oavsett om det gäller bandy, hästsport, ishockey, simning, fotboll fortsätter att stötta våra lag och sporter. Jag kommer alltid att stå upp för den eller de som ägnar sig åt idrott eller annan föreningsverksamhet. Hellre ser jag tio 15-åringar tillbringa en timmes träning i Ishallen (dyr för kommunen enligt vissa) eller i nån annan föreningsverksamhet än att behöva se en enda vilsen 15-åring på sta´n utan andra intressen än att ställa till jävelskap för att bli uppmärksammad (billig för kommunen)!!?? Låter tufft men en åsikt jag inte backar en centimeter ifrån.

Hoppas vi ses på bandyfinalen 2010 i E-hallen, med eller utan bandyportfölj!! Självklart med någon eller några Villaspelare i startelvan.

Ännu en dag som börjar med funderingar kring det mesta. Läser att Sifo gjort en undersökning av väljarstödet för våra riksdagspartier igen. Alliansen ökar medan MP och V backar, däremot ökat S något. Beställare: Allianspartierna.

                   
                         Sifo gör oss jätteglada....., men Novus och Sentio frågar fel personer

-Novus Opinion hade en liknande undersökning där allianspartierna tillsammans tappar mot oppositionen, beställare: Oppositionspartierna. 
-Sentio Research kom även de fram till att opposiotionen ökar försprånget mot alliansen, beställare: Oppositionspartierna.
Då har vi alltså klarat ut vilka som är beställare av de olika undersökningarna och vilket värde de egentligen har.

TV-sporten räddar en gråmulen söndag
Tack och lov att vi har tv:n att trösta oss med. Hur skulle man fördriva tiden en gråmulen söndagseftermiddag om man inte kunde sporta i soffan, det undrar jag. 15.30 är det dags att kolla VM-finalen i bandy, sporten som enligt vissa gnällfisar är utdöd om 5 år. Trots allt är det många som tittar på bandy i tv så intresset är väl inte helt kass, tv har lyckats göra även bandy till en ganska skaplig tv-sport till skillnad mot för några år sedan då det var svårt att följa både boll och händelser.

                                                           

Timmen senare är det dags för handbolls-VM som tyvärr tappade lite i intresse då Sverige inte längre har medaljchans efter gårdagens förlust mot Frankrike. Kan ändå bli en bra match mot Ungern får vi hoppas. För att ytterligare behöva slita på fjärrkontrollen så visar 24:an en VC-tävling i hästhoppning från Zürich med idel ryttarkanoner i startlistan. Det blir en jobbig eftermiddag det, men orken är bra så det skall nog fixa sig.

Läser att Sverige troligen kommer att få arrangera bandy-VM även 2010 och då med västsverige som bas. Lidköping föreslås som huvudort, tack vare den nya hallen som skall stå klar några veckor innan VM. Dessutom blir Vänersborg och Trollhättan spelplatser vilket sätter västsverige på kartan som ett av Sveriges starkare bandyfästen. Visst låter det som en bonus då hallbygget både nu och tidigare har fått mycket negativ kritik, detta visar väl att hallen har en funktion att fylla. Det är inte bara "Villas hall" som man ibland kan få höra. Vi skall vara tacksamma för allt som kan tillföra kommunens idrottsliv ett uppsving. Jag hävdar envetet att oavsett vilken sport som för tillfället ligger i framkant vad gäller kommunal satsning så gynnar det i sista änden ALLA idrottsutövare oavsett idrott. 

Nu laddar vi för tv-soffan, det blir en fantastisk eftermiddag där det gäller att ha konditionen på topp. Kanske hinner en utflykt i Guds fagr... gråa natur innan. 

Internet, tack för denna skapelse i minnesluckornas värld. Hur klarade man sig tidigare. Visst, det fanns ju uppslagsböcker, men hur ofta uppdaterade man dessa i bokhyllan? Och hur ofta hittade man det man sökte? Internet är ett uppslagsverk som ingen(?) idag skulle klara sig utan. Den som lärt sig sökandets finnesser och mysterier kan troligen hitta i stort sett allt som är värt att ta reda på. Och även sånt som inte är värt att ta reda på, så de´ så. 

                          
                                      Källby vid Råmeåns utlopp... inte Skånemetropolen

Källbys minsta och största

Till exempel kan man få reda på att "vid Källby reningsverk finns en av våra finaste fågeloaser. Där kan man få se Sveriges minsta dopping - smådoppingen - till vår tyngsta fågel, knölsvanen. Det märkliga är att denna oas ligger endast 10 minuters väg från centrum". Hoppsan, vad är nu detta för något frågar man sig som gammal källbybo. Hade inte en aning om att det fanns såna begivenheter vid reningsverket i Källby. Framförallt inte att det fanns uppdaterat på Internet. Och inte tar det väl tio minuter att ta sig till reningsverket från centrum.

Det är då man börjar ana ugglor i mossen för att skämta om en så allvarlig sak som ett fågeleldorado i Källby. Det var nämligen inte det Källby jag trodde. Nej, källbyfåglarna bodde tio minuters väg från Lunds centrum! Det finns alltså ett Källby även i Skåne. Fåglarna var alltså skåningar och inte västgötar. Det är troligen skillnad det, även om det handlar om smådoppingar. Skulle nästan tro att de låter annorlunda än eventuella smådoppingar i "vårt" Källby.

Detta visar att man måste vara vaksam som en hök (mycket fåglar här), om man letar på Internet. Å andra sidan får man reda på mycket som inte var meningen från början. Kanske är det just detta som gör att man tappar perspektiv på tid och rum, missar vad som är viktigt och vad man helt enkelt kan sortera in under onödigt vetande. Man borde helt enkelt omformatera eller defragmentera minnet med jämna mellanrum. Vissa av hjärnans viktiga minnesanteckningar har en förmåga att försvinna lika fort som "ubåtarna" försvann för den svenska marinen för några år sedan.

Nu skall jag söka på Hornborgasjön så kanske det visar sig att Västra Götaland har den bästa fågeloasen trots allt. Det gäller att inte ge sig, Internet är den vän i nöden man inte kan vara utan. "Som man ropar får man svar" heter det ju och ropar man tillräckligt många gånger så kommer till slut svaret man väntat på.

Att Vägverket inte har de skarpaste hjärnorna på planeringsavdelningen tycker jag blir allt tydligare. Senaste utspelet är ännu ett bevis på att man inte över huvud taget tänker rationellt, eller ännu värre, inte tänker alls. Att bygga 12 km motorväg förbi Götene för att därefter förlänga denna med långa sträckor enkelfilig vajerväg utan omkörningsmöjligheter måste vara ett verk av  nån sömnig och bakfull vägverksprojekterare en tidig måndagsmorgon. 

                               
               2+1-väg går ju ändå att acceptera, här går det ju trots allt att köra om vid behov... 
 
 Redan tidigare är vägtrafikens pulsåder mellan Sveriges två största städer sönderhackad genom stumpar av motorväg, vajerväg 2+1, enkelfilig vajerväg, normal väg med mötande trafik och en massa olika hastighetsgränser. Självklart skulle Vägverket (staten) satsa alla resurser på att skapa en europaväg värd namnet, alltså en sammanhängande motorväg, samtidigt som man då visade att den så kallade nollvisionen inte bara är en massa skitprat om att fartkameror och "differentierade hastighetsgränser" som om detta är är den enda tänkbara lösningen för att rädda liv på vägarna. Jo, jo ekonomi naturligtvis, ekonomin sätter som alltid käppar i hjulet.

För att då visa hur "smart" våra samlade ekonomiska vägresurser används passar det bra att ta upp det storartade motorvägsbygget mella Skara och Axvall. Hur i h-e kan nån bara komma på idén att bygga en motorvägsstump mella dessa två världsmetropoler? Dessutom den enda delen av Skara-Skövdevägen som var någorlunda bra, resten över Billingen hade varit mer motiverad att bygga om men det är klart, där satte ekonomin stopp, det är ju berg att flytta på gubevars.

Jo, bygget är inte alls så konstigt som det låter om man får tro en av Vägverkets representanter som jag talat med. Vägen mellan dessa metropoler är en av Västra Götalands mest trafikerade länsvägar?? Dessutom är det en väg som administreras och finansieras regionalt, alltså med medel ur den regionala kassan som inte alls har med det rikstäckande åtagandet att göra.

                                            
                               Motorvägsbygge i väst, men inte på E20...

Varför inte vajerväg här då undrar jag, det verkar ju vara riktigt på tapeten runt om i länet? Jo visserligen men här fanns ju utrymme, både ekonomiskt och markmässigt, att bygga motorväg se det blev det naturliga valet enligt den Vägverksansvarige. Eftersom jag bor i Lidköping frågar jag självklart denna väl initierade person varför inte väg 44 genom Filsbäck prioriteras högre, den vägen är ju definitivt hårt trafikerad med mycket tung trafik, dessutom genom ett samhälle med hastighetsgräns 50-70 km/tim och där omdragning av vägen varit på tapeten i 30-40 års tid. Nja, ombyggnad av den vägen kommer inte att göras på min tid i alla fall säger han, den får nog vänta ytterligare många år då det saknas pengar för just den sträckningen!!!

Nä, tacka han därnere för det, pengarna grävs ju ner utanför Axvall i ett idiotprojekt som nån lobbyist, betydligt starkare än Lidköpings kommunalråd Kjell Hedvall, fått igenom hos Vägverket. Det har ju tyvärr saknats pengar för att bygga om 44:an i mer än 30 år så det kommer sannolikt att saknas medel i 30 år till. Kanske viktigare att ha de rätta kontakterna ett antal hundra mil västerut än att satsa krutet i regionen!? Ursäkta Kjell, men det där sista bara slank ur mig av nån outgrundlig anledning.

"Varför bry sig, det finns väl viktigare saker att oroa sig för"!  Så brukar det låta om man har synpunkter på nånting idag. Varför bry sig egentligen, ja det är frågan? Bara för att vi har finanskris, arbetslöshet och minskade skatteintäkter så kanske man ändå skall få tillåtelse att reagera på vad vissa beskriver som triviala och oförargliga händelser. Därför tillåter jag mig att tycka till i en "oviktig" fråga. 

Att höra dåligt utan att vara hörselskadad är tydligen vanligare än man tror i dagens informationssamhälle. Numera är det nästan en regel att framförallt våra ungdomar ploppar igen öronen med hörsnäckor för att antingen lyssna på musik eller prata i telefon, ja ibland till och med samtidigt. Visserligen hör man mycket men inte alltid det man behöver höra. 

                                              
                   Det gäller att vara vaken....         Det var tryggare förr när man skrev brev....

För några månader sen hände en olycka på Lidköpings Resecentrum som kunde slutat riktigt otäckt. En ung flicka blev påkörd av tåget då hon passerade spåren men tack och lov blev det inga större skador. Banverkets utredning visar att  olyckan berodde just på problemet med "igenproppade" öron. Den påkörda flickan uppmärksammade inte tåget trots att tågföraren gav signal då hon var upptagen med sin MP3-spelare, eller mobiltelefon, och därför missade signalen. Detta var tyvärr ingen isolerad företeelse, varenda dag ser man ungdomar som är uppkopplade, men ändå bortkopplade från omvärlden genom sitt behov av att ständigt kommunicera via mobil samtidigt som man går, cyklar eller helt enkelt oavsett vad de gör. 

Mötte idag en ung tjej som troligen "jobbade" med SMS-kommunikation samtidigt som hon gående passerade Stenportsgatan. Vi gamla stofiler som fortfarande har lite av självbevarelsedriften kvar försöker med några raska steg, ja enligt oss själva i alla fall, komma över gatan. Så icke denna kommunicerande dam, hon promenerade lugnt och avslappnat diagonalt över korsningen med De la Gardievägen, fortsatte på gatan ungefär 50 meter för att till slut kliva upp på trottoaren. Att tre bilar tvingades stanna och vänta för att inte köra på henne verkade inte bekomma henne det minsta, hon gick lugn, nästan demonstrativt sakta och var helt uppslukad av sin mobiltelefon.

Kom ihåg att dessa synpunkter kommer från en 60-plussare vilket antagligen innebär att du som läser detta kommer att säga; "Varför bry sig, det finns väl viktigare saker att oroa sig för"!  Så sant som det är sagt.

                                                        
Kalla mig vinnare...., i alla fall om svenska folket får bestämma vilket inte är fy skam

Så var då äntligen årets Jerringpris utdelat. I flera veckor har det diskuterats vem som kan tänkas bli vinnare av detta prestigefyllda idrottspris. Att bli framröstad som nummer ett av svenska folket anses av de flesta Svenska idrottare som den finaste belöning man kan få. När det gäller Jerringpriset är det Inte bara idrottsprestationen i sig som värderas, vi som röstar gör det lika mycket med hjärtat, personens utsrålning och förmåga att attrahera på det mer personliga planet blir tillsammans med prestationen det vinnande konceptet, det gäller att vara duktig men samtidigt "folklig" om man uttrycker det så. 

Utan att förringa årets vinnare, Charlotte Kalla var självklart en het kandidat, så verkar det som om just folkligheten blir en övervägande faktor, prestationen-/erna får stå åt sidan en aning för just folkligheten vilket väl är prisets egentliga syfte. Själv hade jag placerat Sanna Kallur som etta med Rolf-Göran Bengtsson, Charlotte Kalla och Henrik Zetterberg därefter. Kallurs inomhusvärldsrekord på 60 meter häck är en fantastiskt prestation, att en svensk friidrottare slår världsrekord hör ju inte precis till vanligheterna så prestationen rankar jag högst. Rolf-Göran Bengtsson för en prestation som alltför få riktigt förstår storheten i, Charlotte Kalla för hennes seger i Tour de Ski och Henrik Zetterberg outstanding i NHL-slutspelet . 

                      
           R-G Bengtssons silvermedalj efter en fantastisk omhoppning är en kanonprestation...

Att det skulle bli svårt för hoppryttaren R-G Bengtsson att hämta hem priset för sitt fantastiska 2008 med silvermedaljen i Peking som den största bedriften var väl väntat. Hästhoppning betraktas väl tyvärr inte som den breda folkliga sporten, i alla fall inte om det sitter en envis och lite tystlåten manlig ryttare på hästen. Ja, jag vet att jag generaliserar och kanske till och med provocerar lite men jag vidhåller ändå att det numera är aningen lättare för tjejerna att bli "folkliga", åtminstone i idrottssammanhang. Som Elisabeth Höglund så riktigt uttryckte det på galan; numera är det till och med accepterat att tjejer är svettiga och har snor i ansikte.

Se ändå mitt lilla inlägg som just synpunkter, kan naturligtvis inte påstå att det var fel vinnare, Charlotte Kalla har gjort jättebra prestationer och står högt hos svenska folket och det är ju det som Jerringpriset gäller. För att gå ytterligare några  kliv på den provokativa stigen så kanske Ara Abrahamian skulle varit nominerad, jag tillhör dom som tycker att hans idrottsinsats i OS var fantastiskt bra, utöver detta hans demonstration mot brottningens mutkolvar och maffiagubbar vid prisceremonien i OS som gjorde mig stolt. Nån som äntligen vågade "sticka upp" mot dessa förbannade skitstövlar rent ut sagt, myglare som kliar varandra på ryggen och enbart ser till sitt eget välbefinnande. Tack Ara för att du vågade, trots att det i svenska ögon inte är riktigt folkligt!  Kanske dags att instifta ett slags karaktärspris, ett pris där man premierar någon med stort personligt mod, integritet och mental styrka.  

Tittar ut på morgonen och konstaterar att det inte heller idag är läge för biltvätt. Vår herre, eller vem det nu är, har lyckats lägga ett centimetertjock snömoddlager på backen och det är skitigare än på flera veckor. Hade annars tänkt försöka få bort den senaste tidens saltlager på bilen och på så vis i alla fall minska risken för rostangrepp en liten aning. Bara att avvakta några dar, kanske eländet på marken smälter undan och vägarna torkar upp. 

                     
                                           Väntar bara på att få börja rulla igen...

Den här tiden på året börjar det dessutom bli dags att så sakteligen plocka fram verktyg och putstrasor för att ta itu med Yamaha´n som bara står och väntar i garaget på att få bli ompysslad en stund. Dags att byta olja, filter, stift och annat som hör våren till, det gäller att Virren är körklar OM det mot förmodan skulle bli nån solig dag med temperatur uppåt 6-7 grader. Att få göra den där första vårturen är tveklöst en av årets höjdpunkter, ingen längre utflykt självklart utan bara få chansen att komma ut på vägen och känna på det där som saknats under de senaste mörka och jobbiga månaderna.

                
                 Så här skall vädret och miljön vara.... då är det perfekt att åka hoj...


Undrar förresten hur det blir med mc-åkandet framöver? Den värsta ekonomiska krisen sen 30-talet, hur kommer den att påverka vårt hojåkande, skall vi gräva ner oss eller skall vi försöka göra det bästa och situationen och som vissa ekonomer hävdar; shoppa oss ur krisen? Detta kommer naturligtvis att bero på i vilken situation var och en befinner sig, vissa kanske klarar krisen utan att märka av den alltför mycket medan andra tyvärr tvingas dra in på det mesta då jobben försvinner och det gäller i princip att överleva det närmaste året. Då får självfallet sånt som inte är absolut nödvändigt stå åt sidan.

Kanske man kommer att ta motorcykeln istället för bilen till och från jobbet och på så vis spara på kostnaderna och därmed även miljön. Läser i MC-nytt att i dessa dystra tider kandet vara nyttigt att åka hoj, ett gott skratt förlänger livet och när allt annat känns ruttet är det bra att ha ett intresse som piggar upp. Så sant som det är sagt. 

Äntligen fick vi se den bandy vi saknat denna säsong. Ett Villa där hela laget verkade ha bestämt sig för att nu j-ar är det dags att gå ut och visa var skåpet skall stå. Skridskoåkning som på den "gamla goda tiden", fart och bollsläpp som vi inte trodde fanns kvar. Gripenspelare som långa stunder fick agera rundningsmärken, målen ramlade in med jämna mellanrum. Att det blev tre hemmamål på straff var bara en följd av att Gripens försvar inte hängde med då hemmalaget satte fart.

                       
                          Katten, vilken straffskytt.... !                Henrik kan även spela bandy...


Jesper Bryngelssons straffskytte 100%-igt liksom det mesta av det han uträttade på isen, Henrik Larssons bästa match denna vinter, fantastiskt som vikarierande halv där han får utrymme för sitt spelsinne och fina åkning och därigenom vågar utmana och gå hela vägen som han gjorde vid flera tillfällen. På samma sätt jobbade Mattias Jansson på högerkanten som även han vågade utmana och skapa flera riktigt fina chanser framåt. Peter "Prinsen" Karlsson fick äntligen ut lite av sina åkningar, snirklar och vrider ut och in på motståndarna, skulle bli ännu bättre om passningarna kom lite tidigare men det går inte att kritisera honom för detta en sån här kväll.

Martin Berggren som vanligt stor och svår att överlista, han var till och med tvungen att vid ett tillfälle rulla ett utkast till en Gripenspelare i straffområdet för att få ännu en chans att visa sin klass, spektakulärt! Kul att se Per Fahlén på isen igen, han kommer att tillföra en del då han kommit ikapp, nu väntar vi bara på Daniel Andersson också så kan resten av säsongen bli riktigt trevlig för alla som kastats mellan hopp, förtvivlan och uppgivenhet så här långt.

                                                        
                                        Bra verktyg för lördagens arbete..

På lördag samlas förhoppningsvis en massa arbetssamma hästmänniskor hos Lidköpings Ridklubb för att arbeta. Klubben kallar alla som känner för att göra en insats då 114 gästboxar skall mockas ur, rengöras och sprutas med desinfektionsvätska. Detta är egentligen inte ett arbete, det är ett fantastiskt tillfälle att göra nånting tillsammans med andra som har samma intresse, att utöver det praktiska samtidigt träffas, fika, prata och ha en trevlig eftermiddag tillsammans. För den som orkar fortsätta efter eftermiddagens "slit" är det klubbfest på kvällen där man får chansen att fortsätta umgås och ha trevligt.

                    
                                                             Finns det nåt vackrare...?

Att LRK har har tillgång till 114 permanenta gästboxar skapar en fantastisk möjlighet då man ordnar stora tävlingar. Tillgången på bra uppstallning för de tävlande kan ibland vara avgörande för var man väljer att tävla. Samtidigt ställer det självklart stora krav på klubben med skötsel och underhåll, problemet för ridklubben är väl på samma nivå som det är för många andra klubbar, det mesta sköts på ideell basis, medlemmar som lägger ner många timmar på sitt stora intresse utan att ifrågasätta detta. Därför är det bara att hoppas på riktig stor uppslutning den här arbetsdagen.

                    
                                                         Liten som stor, alla kan....

Ridning är ju som de flesta vet en typisk tjejsport eller tjejaktivitet. Det stora flertalet ridskoleelever är unga flickor som tillbringar massor av timmar i stallet bara för att få chansen att pyssla om sin favoritponny. Alla dessa hästintresserade ungdomar får lära sig att ta ansvar för "sin" ponny eller häst och verkligen visa att man är kapabel att klara detta ansvar. Finns ingen möjlighet att bara hoppa över en gång utan att meddela någon annan, det handlar om levande varelser som kräver sin skötsel även då det kanske är något annat som lockar för stunden.

Hoppas på stor uppslutning på lördag eftermiddag, alla kan göra en insats, om inte annat vara med och skapa lite trevlig stämning. Kvällens samling bör väl bli lite lättare, inget tyngre arbete får man hoppas utan enbart lite kroppslig och själslig inspiration.

Här kommer ett kanonförslag till TV4 som skulle locka tittarsiffror som inte nån annan kanal skulle matcha. Gör en dramaserie (dokusåpa) om HC LIdköping, en slags omvänd Åshöjdens BK-serie, och visa en förening där allting på seniornivå verkar går åt h-e.

                   
                                   Det gäller att vara fokuserad... inte bara på isen.

                      
Jag vill bara påpeka att det är inte med glädje eller illvilja jag skriver det här, tvärtom det handlar enbart om frustration över vad som kan hända i en förening som för bara ett år sedan var riktigt på G. Allt verkade då gå klubben i händer, som nykomling i div 2 lyckades man ta sig till div 1-kval med hjälp av flera riktiga klasspelare, mycket publik på hemmamatcherna och hela föreningen levde i en värld där framgång blev något alldeles självskrivet. Ingen hade av naturliga orsaker nån anledning att ens tänka på att det kunde gå åt pipan, det verkade som om alla trodde att saker och ting löser sig självt.

Ansvariga verkade leva i en värld där det mesta gick lite för fort och enkelt, man hade inte den kompetens eller förmåga att riktigt överblicka vad som hände. Ingenting kunde gå snett tycktes det, styrelsen brydde sig inte ens om att hålla koll på ekonomin utan lät allting bara rulla på, på samma sätt som representationslaget och flera u-lag rullade på med framgång på framgång. När de ansvariga äntligen lyckades få stopp på karusellen och lite yra i skallen började granska situationen på allvar började verkligheten komma ikapp. Aj då, vart har pengarna tagit vägen sade någon som börjat granska räkenskaperna lite noggrannare. Vi som trodde att det ekonomiska läget var bra, ja på samma nivå som lagen, alltså riktigt bra.

                          
                             Hockey kan ibland vara riktigt fängslande.., eller idrotten förbrödrar!.

                          
                                            
Lämpligen startar man dokusåpan från denna stund då krisen är ett faktum. Styrelsemedlemmar som entledigades från sina förtroendeuppdrag, spelare som protesterade, spelare som slutade, spelare som bytte klubb, presskonferenser om läget, presskonferenser som ställdes in, nattliga telefonkonferenser, ja allt var en enda soppa under en tid då säsongsuppladdningen skulle varit det som allt skulle handlat om egentligen.

Vet inte hur många avsnitt tv skulle kunna göra på detta men eftersom det fortfarande är lika turbulent som i höstas så verkar 20 avsnitt inte som en utopi, det skulle säkert kunna bli ännu fler för det verkar definitiv inte som om läget är speciellt stabilt, tvärtom, det flyttar spelare lite då och då.

Det som ändå skulle kunna bli ett lyckligt slut på denna eventuella tv-serie är ju vetskapen om att klubben ändå har en jättefin ungdomsverksamhet. Flera av u-lagen håller en väldigt bra nivå med U16 som det riktiga klasslaget med spel i Elitserien för åldersgruppen där man för närvarande ligger på en fin femte plats. Bara att hoppas på att klubben får ordning i leden, det krävs att alla drar åt samma håll och lägger prestige och småsinthet åt sidan. Jag hoppas självklart att allt kommer att lösa sig på bästa sätt, att hockeyn behövs i sta´n visade sig inte minst förra säsongen då publiksiffrorna hela säsongen låg runt 500-600 personer. 

Efter att ha läst NLT igår gav jag för en gångs skull mitt stöd åt oppositionsrådet Carin Lexmon (m) och hennes idé att skapa sjöutsikt från väg 44. Nu har jag just läst kommunalrådet Kjell Hedvalls blogg och får minsann reda på att Carin ljuger! Hon och hennes parti vill definitivt inte ha sjöutsikt vid Sandbäcken, man har bestämt sagt ifrån i denna fråga enligt Hedvall.

                                  Foto NLT 
                                   Två kombattanter som inte alltid visar korten....

Som enkel undersåte i kommunen med dessa starka politiska makthavare som vägledare blir jag än mer vilsen, vad vill man egentligen från de olika politiska konstellationerna? Är övertygad om att jag kunde få klarhet i frågan genom att personligen kontakta dessa båda representanter men om man på en helsida i NLT säger en sak från oppositionen och saluför en helt annan version från majoriteten (må vara i bloggform) så blir i alla fall jag väldigt betänksam. Är det så här våra två representanter väljer att manipulera oss eller är det mer ett spel för galleriet? Tycker du si, ja då tycker jag så! 

Visst luktar det populism från alla håll, det är inte alltid sanningen behöver deklareras, det gäller i första hand att inte sitta med Svarte Petter när spelet är slut.

Det som göms i snö kommer upp i tö.  Ett talesätt som vi sällan kan använda numera, snön lyser inte vit på taken längre, den lyser bara med sin frånvaro. Förr i tiden, ja i alla fall för några år sedan så avslöjades inte hundägarnas oförmåga och nonchalans förrän framåt mars-april då snön försvann från gator och gräsmattorna i sta´n. Då fick man kryssa fram mellan all hundskit som vissa hundägare struntat i att plocka upp efter sina skitande hundar.

               
                                  Det gäller att se upp..., eller kanske ner.....

Numera får man kryssa fram året runt. Träffade idag en vicevärd som gick runt "sitt" bostadsområde med spade och plastsäck och plockade upp all hundskit som låg i högar, lika tätt som champinjoner på en svampodling. Hade på en halvtimme nästan fyllt säcken med hundskit och var riktigt förbannad på alla som bara struntar i plocka upp efter sina hundar. Till och med på lekplatsen fanns det ett antal rejäla högar, ja vad säger man. Att det finns uppsatta hundlatriner på flera ställen hjälper tydligen inte, samma med skyltningen: "Förbjudet att rasta hundar på området". Många bryr sig inte, antingen är det för besvärligt eller så är det bara ren och skär nonchalans.

Såg genom fönstret två tjejer i 20-årsåldern som kom gående med en hund som de släppte in på "vår" gräsmatta där han lämnade en rejäl hög efter sig. Båda tjejerna kollade noga omkring sig innan de knallade iväg utan att minsta ansats att plocka upp skiten. Präktiga hundägare minsann, antagligen för "fina" för att befatta sig med en sån skitsak.

Detta handlar alltså om de som inte har bättre förstånd, tack och lov är de flesta hundägare både ansvarsfulla och inte "finare" än att de plockar upp efter sin hund. 

Bra jobbat alla ni som kämpar med att lägga snö i Kinnekullebacken. Nu börjar det så smått likna nånting, med teknikens hjälp har man fixat till ett åkbart underlag och inom de närmaste dagarna är det klart att kasta sig utför branterna på Kinnekulles östra sida. Att vår Herre på senare år har snålat in på den naturliga snötillverkningen på våra breddgrader har gjort det bekymmersamt för alla som gillar skidåkning. oavsett om det är på längden eller tvär..., utför. Definitivt bekymmersamt för de entusiaster som satsar både pengar och kraft på denna aningen osäkra bransch, vädret är det ju ingen som än så länge råder över. Att tillverka snö kräver ju ändå kyla och stabil luftfuktighet.

                 
                          Kanonerna går för "högtryck" så längen temperaturen håller.....

Visserligen går det ju att förbereda sig för exempelvis Vasaloppet genom att åka rullskidor men det är väl alldeles självklart att det blir en annan träning och framförallt känsla på det vita underlaget. Inte går det väl speciellt bra att lära sig att valla rätt heller om man bara åker på asfalt. För längdåkarnas del består fortfarande snöproblemet eftersom man inte på Kinnekulle har möjlighet att fixa längsspåren med snökanoner så det är fortfarande asfalten som gäller om man inte väljer att ta sig norröver.

                Foto:Kinnekullebacken
                      Kinnekullebacken som vi vill ha den

För egen del är snön numera bara ett onödigt ont då jag sen några år lagt skidorna på hyllan. Hur många timmar som tillbringats i Kinnekullebacken har jag inte en aning om men det har blivit några under åren. Även om backen inte bjuder besökarna på de där riktigt spektakulära nedfarterna så har det ändå varit ett ett populärt utflyktsmål på lagom avstånd från Lidköping, Götene, Mariestad och andra orter runt Kullen.

Trots att jag som sagt inte själv utnyttjar backen numera hoppas jag naturligtvis att alla som gillar utförsåkning i olika former får möjligheten att på nära håll få tillgång till denna fantastiska fritidssyssla. Inte minst skolorna brukar ju kunna ha några fina dagar i backen. Jag kommer trots allt att stå vid sidan och kolla, det är en fin avkoppling då vädret är på min sida.